Alltså jag måste bara skriva ner det här innan jag glömmer bort mer än vad jag redan gjort.

Jag drömde en väldigt skum dröm i natt (jag har börjat drömma väldigt mycket dom senaste två veckorna, t ex att jag kom in på läkarlinjen i Luleå utan att ens ha sökt..).

Jag, Amanda och Linda var i Stockholm (tror att Jonna var med också men jag såg henne aldrig...), typ på slottet eller något enormt ställe. För att 30 Seconds To Mars skulle komma dit och uppträda och så. Precis innan dom skulle komma så delade vi upp oss, jag tänkte att dom lär ju knappast bara traska in genom stora entrén för där kommer ju alla galna fans stå och vänta så jag ställde mig vid någon dörr på baksidan och väntade. Det kom ingen Jared, Shannon eller Tomo. Däremot kom det något annat tråkigt band. (för övrigt stod jag på en stol och väntade på dom, med huvudet i något som liknade en hård snara som hängde i en krok i taket).

Så eftersom dom inte dök upp där tänkte jag att dom var i något av dom andra 247 rummen på stället, så jag började leta efter Amanda och Linda. Som jag hittade. Linda var skitförbannad och Amanda var överlycklig. Det visade sig att dom hade kommit in vid stora entrén och sen bjudit in 3 fans att joina dom i ett tält som stod i ett rum, fullt med kuddar och allt (tänk inget snuskigt nu!). Självklart hade Amanda fått följa med och så hade dom pratat om allt möjligt och hon hade fått krama allihopa och dom var såååå trevliga. Och så var hon då så lycklig man bara kunde vara. Medan Linda, som också hade varit någon annanstans var så arg att hade hon varit tecknad hade det kommit rök ur öronen och näsan på henne. För det var väldigt orättvist att Amanda som redan sett dom två gånger och fått vara på scenen fick följa med och hon skröt om det (fast egentligen berättade hon ju bara vad som hänt) och oj vad arg hon var. Okej jag var också väldigt arg..

Men! Sen försvann dom och jag var tillbaka i rummet där jag stått och väntade, där det visade sig att My Chemical Romance skulle ha en konsert. Gerard tyckte så synd om mig så han sa att jag fick stå på scenen och kolla istället för att trängas i publiken. Jag stod på Rays sida (fast det var spegelvänt) och han var typ arg på mig, tyckte det var skitirriterande att jag skulle stå där och se glad ut (såg ut ungefär som Tohru hela tiden). Sen i en paus kastade han iväg sin vattenflaska, som jag sprang efter och erbjöd mig fylla på. Då blev han glad igen. Men jag upptäckte att dom höll på att filma till sin konsert-dvd, som jag då var mitt i.

Så jag sprang och gömde mig ute på kanten igen, då Frank ropar att jag ska komma och sätta mig i mitten med dom - samtidigt hör jag Gerard säga att dom ska spela Famous Last Words. Yay! Akustiskt. Dubbel-yay! Och jag får sitta brevid Frank och lyssna. Trippel-yay!

Men han tyckte inte att jag skulle sitta bredvid, han tyckte att jag skulle sitta i hans knä. Med huvudet i Gerards knä (mind you, dom satt i skräddarställning). Vilket jag tyckte var lite pinsamt, men jag fick inte ställa mig upp. Jag tror att jag tillslut bara behövde luta mot Gerards axel istället, mycket bättre.

Sen helt plötsligt satt jag på en buss på bodenvägen och skulle till porsön, men jag hade satt mig på fel buss så jag fick hoppa av på McD och gå hem. Då kom farmor fram och sa att jag såg trashig ut.

Jag är väldigt glad att Jonna ringde och väckte mig helt. För som halvvaken var allt det här ännu konstigare och mer irriterande.

---

Nä nu ska jag duscha och åka in till stan som jag tänkte göra för typ en timme sen!

xoxo
Eyes on Fire - Blue Foundation